Soffläge

- Posted using BlogPress from my iPhone

Väntan no 1-3

Väntan no 1 (rimlig väntan):
Semester är härligt. Semester med mannen är härligare. Just nu är det nedräkning - om två dagar, 2 timmar och 33 minuter ansluter mannen till ledigheten. (But who´s counting?)

Väntan no 2 (will it ever happen lång väntan):
Jag vill få a-t (läs arslet) ur och starta min egen fantastiska butik med fina möbler, fantastiska inredningsdetaljer och annat fabulöst. Den ska ligga alternativ 1. i ett övergivet, men upprustbart, gammalt stationshus i rött tegel vid havet på Österlen, alternativ 2. i Paris, alternativ 3. i en gammal kalkstenslada vid havet på Gotland. Där tog alternativen slut - inget för staden jag bor i alltså.

Väntan no 3 (räknas knappt-väntan):
Ska snart med mellan och minsta till kompisarna över gatan. Som bor i ett exakt likadant hus som vi och där det inte blir några problem att snabbt hitta till exempelvis toaletten. Fantastiskt!

Grattis - vi är med pool

Inte en riktig utan en oriktig ovan mark med måtten 305 cm i diameter och ett djup på hisnande 76 cm.

Vi kände att vår tillhörighet till medelklassen fullbordades med just denna lilla attiralj. Har sedan tidigare man, tre barn, två bilar, bor i radhus, åker charter en gång per år och till Gotland en gång per år - bland annat...

Är vi inte medelsvenssons så säg?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Stora tårar föll...

...och ville aldrig sluta falla på min fina tolvåring som igår lämnade mellanstadiet och kanske den bästa läraren någonsin. Mammans vattniga ögon gömdes bakom mörka solglasögon.

Det där med att hon fick stipendium för att hon är duktig i skolan och framför allt en varm person och ett föredöme för andra - kom lite i skymundan.

Älskade fantastiska unge!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Blä...

...för skrikiga barn (mina) som förvandlas till monster vid ilska (sin). Jag känner verkligen inte igen min fyraåring som sparkar, slåss, skriker, försöker bitas och avslutar det hela med en "dumma jävla mamma" när det är dags att lämna leken hos kusinen. Då har mamman (jag) innan förberett barnen på att vi inte ska leka så länge idag, att nu är det 10 minuter kvar, att nu är det fem minuter kvar innan det är dags att åka.

Min tvååring skriker av ilska så att hon blir alldeles stel och nästan kräks. Hon upprördes av att hon 1. inte fick äta middag med utefleacen på, 2. hon inte fick sitta i storasysters bilstol och slutligen 3. hon skulle borsta tänderna.

Jag är helt slut! Och tvååringen också som nu sover sött bredvid.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Blä...

Totalomvändning

Så beslutade vi tvärt om mot vad vi beslutade för några dagar sedan.

Våra barn har såna fantastiska kompisar och kompisarna har såna fantastiska föräldrar att det får vara värt det slit som vårt beslut innebär. Ett slit som jag överlåter till min man...

Själv ska jag njuta av allt det fantastiska som vårt beslut innebär och släppa ångesten.

Nu: leta 80-talsoutfit!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Dåliga nyheter

När man bestämt sig för att ge det en chans, att kämpa lite till, får man ta del av ytterligare dåliga nyheter.

Den lilla energi som jag alstrat för att orka fortsätta är som bortblåst.

På något märkligt sätt har ett lugn infunnit sig och jag känner att jag kan ge upp utan att behöva skämmas eller ha dåligt samvete.

Fast dåligt samvete har jag ändå. Förbenade känsla.


- Posted using BlogPress from my iPhone